Nordisk samarbejde

Rigsrevisionen samarbejder med rigsrevisionerne fra Island, Norge, Sverige, Finland og Færøerne.

Formålet med det nordiske samarbejde er at udveksle synspunkter og erfaringer for at tage ved lære af hinanden. Der afholdes ét årligt møde mellem de nordiske landes rigsrevisorer. Møderne forberedes af de nordiske kontaktpersoner.

Det nordiske samarbejde har resulteret i en række parallelrevisioner af fælles problemstillinger. Herudover arrangerer de nordiske rigsrevisioner jævnligt fælles seminarer og workshopper om forskellige emner.

Midlerne bevilget af de nordiske parlamenter til Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd revideres i henhold til Nordisk Revisionsreglement:

Revisionsreglementet för medel beviljade av de nordiska parlamenten till Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet

Reglementet är fastställt av cheferna för de nordiska riksrevisionerna den 16. oktober 1998.

Den 12. augusti 2003 har cheferna fastställt en ändring af § 2, 1. del, så också Landsgrannskoðanin, Färøarna och Landskapsstyrelsen, Åland defineres som statliga revisionsmyndigheten.

§ 1. Ändamål med reglementet och tillämpningsområde

Ändamålet med reglementet är att tillförsäkra att det sker betryggande revision av medel beviljade av de nordiska parlamenten till Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet. Revisionen inkluderar även medel som dessa organ beviljat samnordiska institutioner, projekt och annan verksamhet. Revisionen kan också omfatta granskning av om dessa medel används till att främja effektiviteten av samnordiska aktiviteter och till att uppfylla de fastställda målen.

Reglementet gäller när revision av ovan nämnda medel utförs av en statlig revisionsmyndighet. När revision utförs av annan revisor gäller reglementet i tillämpliga delar, kompletterat med av revisionsmyndigheten fastställd instruktion.

§ 2. Definitioner

Den statliga revisjonsmyndigheten innebär Rigsrevisionen, Danmark; Riksrevisjonen, Norge; Ríkisendurskoðun, Island; Statens Revisionsverk, Finland; Riksrevisionen, Sverige; Landsgrannskoðanin, Färöarna og Landskapsstyrelsen, Åland.

Institution är ett begrepp för ett permanent samnordiskt organ, finansierat över Nordiska Ministerrådets budget, som leds av en styrelse eller liknande, som utses av och är ansvarig inför Nordiska Ministerrådet. En institution har stadgar som fastställs av ministerrådet. Ministerrådet fastställer också vilka nordiska organ som är institutioner.

Projektär en oftast tidsmässigt begränsad nordisk aktivitet. Normalt har projekt en ledare som ansvarar för projektets genomförande och är knutet till ett förvaltningsorgan som bär det administrativa och ekonomiska ansvaret gentemot ministerrådet.

§ 3. Revisionens uppgift

Revisionens uppgift är

  • att pröva om räkenskaperna är rättvisande.
  • att företa en kritisk granskning av gjorda ekonomiska dispositioner.
  • att systematiskt bedöma användning och förvaltning av offentliga medel och egendom med utgångspunkt i institutionens eller projektets uppgift, resurser och uppnådda resultat.
  • att följa upp tidigare gjorda anmärkningar och påpekanden.

§ 4. Revisionsansvarig

Revisionsansvarig är den statliga revisionsmyndigheten i det land där institutionen, annan verksamhet eller förvaltningsorganet har sitt huvudkontor. Om revisionsmyndigheten anser det lämpligt kan en privat auktoriserad revisor få uppdraget att revidera en institutions räkenskaper. Revisionen skall i sådana fall utföras enligt instruktion fastställd eller godkänd av revisionsmyndigheten.

Av projekten granskar den statliga revisionen dem vars förvaltningsorgan är myndigheter eller motsvarande som den statliga revisionen normalt granskar. Revisionen utförs som en del av myndighetens ordinarie revision, i samma omfattning som revisionen av ordinarie medel. Projekt vid övriga förvaltningsorgan granskas av dess egen revisor som en del av förvaltningsorganets övriga revision och i enlighet med i domicillandet gällande regler.

Om annan än revisionsmyndigheten reviderar ett projekt skall revisions-myndigheten alltid informeras om vem som reviderar projektet. Revisions-myndigheten skall i dessa fall ha tillgång till revisions- och räkenskaps-handlingar.

Ministerrådet skall årligen förse revisionsmyndigheten med en uppdaterad förteckning över beslutade och utbetalade medel till institutioner och projekt inom landet.

§ 5. Revisionsprincip

Revisionen skall utföras enligt god revisionssed såsom den definierats av INTOSAI och IFAC och implementerats i standarder och riktlinjer utarbetade av respektive lands statliga revisionsmyndighet (God offentlig revisionssed).

§ 6. Rapporteringssätt

En avslutad redovisningsrevision av en institution eller annat nordiskt organ skall avrapporteras i form av en revisionsberättelse, vid behov kompletterad med rapport eller kommentarer i annan form. Om revisionen av förvaltnings-organ gett anledning till väsentliga påpekanden eller anmärkningar beträffande projekt, skall detta också rapporteras.

Revisionsberättelsen för Nordiska Rådets verksamhet inges till Nordiska Rådet. För ministerrådets verksamhet inges revisionsberättelsen till Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet.

För institutioner och övriga permanenta organ lämnas revisionsberättelsen eller underrättelsen om att räkenskaperna är reviderade till den som reviderats. Väsentliga påpekanden angående projekt rapporteras till förvaltningsorganet.

Kopia av revisionsberättelse och annan avrapportering skickas enligt följande fördelning:

  • Avseende revision av ministerrådets verksamhet till samarbetsministrarna samt de övriga nordiska revisionsmyndigheterna.
  • Avseende revision av Nordiska Rådet till de nordiska revisionsmyndig-heterna.
  • Avseende revision av nordiska organ, institutioner och projekt till Rigsrevisionen i Danmark och till ministerrådets sekretariat.
  • Om revisionen av nordiska organ och institutioner utförts av en privat revisor skall en kopia av avrapporteringen sändas också till revisions-myndigheten i domicillandet.
  • Om väsentliga påpekanden gjorts om projekt skall också kopia av rapporteringen skickas till revisionsmyndigheten i domicillandet.

Genomförd förvaltningsrevision avrapporteras i form av en särskild rapport, som inges i samma ordning som revisionsberättelse.

Respektive revisionsmyndighet sänder en årlig sammanfattning till Rigsrevisionen i Danmark av det gångna årets såväl finansiella revision som förvaltningsrevision av nordiska medel. Rigsrevisionen avgör om påpekanden i dessa sammanfattningar skall tas med i den årliga revisionsberättelsen över Nordiska Ministerrådets verksamhet.

§ 7. Utformning av avrapportering

Revisionsberättelseskall innehålla följande:

  • till vem revisionsberättelsen avges,
  • vilken organisation den avser,
  • vilken räkenskapsperiod redovisningen omfattar,
  • om invändning (förbehåll) gjorts, även orsakerna till detta,
  • uttalande om redovisningen,
  • ev. preciseringar som revisorn anser nödvändiga.

§ 8. Ikraftträdande

Reglementet träder i kraft den 1 januari 1999.

Kommentarer till regeltext

Till § 1. Ändamål med reglementet och tillämpningsområde

Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet finansieras gemensamt av de fem nordiska länderna. Nordiska rådet och ministerrådet fastställer, med förbehåll för de nationella parlamentens godkännande, årlig budget för verksamheten. Förutom de centrala organen omfattar verksamheten omkring 40 nordiska institutioner och ca 600 nordiska projekt. Ministerrådets budgetomslutning är för 1998 knappt 700 milj DKK. Nordiska rådet fastställer sin budget inom ramen för bidrag från de nordiska parlamenten. Budgetomslutningen är för 1998 drygt 30 milj DKK. Nordisk kulturfond revideras i särskild ordning under medverkan av Rigsrevisionen.

Revisionsmyndigeten beslutar om, när, och i vilken utsträckning, förvaltningsrevision skall utföras.

Till § 2. Definitioner

Institutionsstyrelsen biträds och den löpande verksamheten handhas av ett sekretariat (eller motsvarande) som leds av en direktör, institutionsledare eller dylikt. Direktören (ledaren) utses av ministerrådet. Institutionens verksamhet och dess relation till ministerrådet regleras av en stadga eller instruktion fastställd av ministerrådet. Av ministerrådets fastställt ekonomireglemente gäller för samtliga institutioner.

Av projekt finns stödordningar, sektorprojekt och sektors ramstyrda projektaktiviteter. De omfattas i tillämpliga delar av det av ministerrådet fastställda ekonomireglementet.

Ministerrådets sekretariat kan ge en offentlig myndighet, privat organisa-tion eller person till uppgift att fungera som administrativt och ekonomiskt förvaltningsorgan för ett projekt i det land som projektet eller en del därav verkställs. Ministerrådet ingår då ett avtal med förvaltningsorganet i vilket förvaltningsorganets rättigheter och skyldigheter definieras.

Förvaltningsorganet skall bl.a. ansvara för rapporteringen, sköta om att löner och räkningar betalas och förse skattemyndigheterna med erforderliga uppgifter. För varje projekt skall förvaltningsorganet avge redovisning till sekretariatet och se till att projekträkenskaperna blir reviderade.

Till § 3. Revisionens uppgift

Bestämmelsen förutsätter att det skall utföras både finansiell revision och förvaltningsrevision. I den årliga revisionen skall det som tillägg till den finansiella revisionen, eventuellt som en del av denna, göras en kritisk granskning av de ekonomiska dispositionerna och resultatredovisningen. Större systematiska undersökningar görs som förvaltningsrevision. Sådana undersökningar ingår inte i den årliga revisionen.

I den finansiella revisionen skall det kontrolleras att räkenskaperna är fullständiga, att transaktionerna är intagna i räkenskaperna och att räkenskaperna ger en riktig bild av den ekonomiska verksamheten. Den finansiella revisionen kan bygga på en värdering av verksamhetens interna kontroll när så är ändamålsenligt. Revisorn bör också göra räkenskapskontroller. Omfatt-ningen av kontrollerna bygger på hur den interna kontrollen fungerar och resultatet av systemkontrollerna. Räkenskapskontrollerna har till syfte att bekräfta den "belopps- och informationsmässiga riktigheten av räken-skaperna".

För att riktigheten skall kunna bekräftas måste revisorn genom kontrol-lerna skaffa sig rimlig säkerhet att bokföringen är fullständig och att de bok-förda transaktionerna är giltiga och riktiga. Att en räkenskap är reviderad betyder inte att den har kontrollerats i detalj, utan endast att den är reviderad efter de revisionsprinciper som ligger till grund för varje lands statliga revision.

Genom kritisk granskning av de ekonomiska dispositionerna skall revisorn kontrollera om dessa är riktiga och svarar mot den fastställda budgeten och att de följer de lagar, regler och riktlinjer som gäller.

Vilka aktiviteter som skall undersökas genom förvaltningsrevisionen bör avgöras utifrån väsentlighet och risk. Utgångspunkt kan vara t.ex. om det finns indikation på dålig ledning eller ineffektivitet. Revisionsmyndigheten avgör när förvaltningsrevision skall utföras. Förvaltningsrevisionen skall omfatta revision av ekonomi, effektivitet och måluppfyllelse. Förvaltnings-revision kan innebära att värdera om den reviderade institutionens ledning har visat erforderlig förmåga att ändamålsenligt sköta verksamheten inom gällande ramar. Andra undersökningar kan röra sig om hur verksamheten som helhet fungerar och hur de egna uppgifterna löses. Målet bör vara att identifiera eventuella effektivitetshinder eller svagheter i organisationen. Förvaltningsrevision kan efter beslut av de nordiska riksrevisionerna utföras som gemensamma temagranskningar eller liknande i enlighet med de riktlinjer som fastställs för detta. Förvaltningsrevision kan också utföras som mindre undersökningar eller som en del av den löpande revisionen.

Revisionsmyndigheten avgör från fall till fall och i enlighet med gällande praxis på vilket sätt uppföljningen av revisionens resultat utförs. Uppfölj-ningen kan ske genom att en institution eller annat granskat organ uppmanas att inom bestämd tid efter det att revisionsberättelsen har avgetts meddela vilka åtgärder den vidtagit eller ämnar vidtaga med anledning av kritiken. Uppföljningen kan också ske i samband med följande års revision.

Till § 4. Revisionsansvarig

Bakgrunden till paragrafen är att den statliga revisionsmyndigheten generellt sett är ansvarig för revision av disponerade statliga medel. Detta gäller också för medel beviljade av de nordiska parlamenten till Nordiska Ministerrådet och fördelade av ministerrådet till respektive institution eller projekt.

En förutsättning för att revisionsmyndigheten skall kunna genomföra revisionen på ett tillfredsställande sätt är att den får uppgift om beviljade och utbetalade medel.

Den statliga revisionsmyndigheten har med andra ord ett överordnat revi-sionsansvar även om revisionen av en institution i enstaka fall överlåts till privat revisionsbyrå. Revisionsmyndigheten fastställer då en till domicillandets praxis anpassad instruktion för revision. Förslag till utformning av dylik instruktion finns bifogad till detta reglemente (Bil 1).

Det ingår i varje revisionsmyndighets ansvar att årligen göra en dokumen-terad samlad riskanalys av sitt revisionsområde, inkl däri ingående projekt. Utifrån denna bedömning av väsentlighet och risk avgörs omfattningen av årets granskning av projekt. Detta innebär att inte alla projekt granskas varje år, vissa kanske aldrig.

Till § 5. Revisionsprincip

Revisionsarbetet är i ständig utveckling både på grund av förändringar i omvärlden och teknisk utrustning. Modern informationsteknologi påverkar arbetet och det internationella samarbetet har ökat, vilket innebär ökade krav på samordning av redovisning och revision. För revision av de nordiska medlen har man lagt tyngdpunkten på att revision är ett internationellt yrke. Det är av betydelse att revisionen följer samma principer i alla de nordiska länderna, så att innebörden av revisionen blir den samma.

En arbetsgrupp inom EXAWINT (External Auditors of Western European International Organizations) har i en rapport 14 april 1997 rekommenderat att INTOSAI:s (International Organization of Supreme Audit Institution) revisionsstandarder generellt bör användas vid revision av internationella organ i Västeuropa och att IFAC- (International Federation of Accountants) standarder tillämpas i samband med finansiell revision.

I rapporten utgår man från att alla ändringar på standarderna kommer att inarbetas i revisionsreglerna om den reviderande organisationen inte bestämmer annorlunda.

Detta reglemente bygger på att samma borde gälla för de nordiska riksrevisionerna i samband med revision av verksamheter som finansieras av nordiska medel. Detta innebär att standarderna enligt ovanstående bör användas om riksrevisionerna inte bestämmer annorlunda. De lagar och förordningar som riksrevisionerna i varje enskilt land arbetar efter har företräde framför standarderna.

I samband med ökat internationellt samarbete ökar behovet av samord-ning. Det är av värde för nordiskt samarbete att följa de rekommendationer som framtagits av revisorer som arbetar med revision av internationella organ som i många fall har samma ställning som institutioner under Nordiska rådet.

INTOSAI är samtliga riksrevisioners internationella organisation. År 1977 fattade man på INTOSAI's vägnar i Lima i Peru ett beslut, som senare regle-menten och standarder rörande revision av statliga institutioner och företag har grundats på. Alla de nordiska länderna är medlemmar av INTOSAI. Detta innebär att revision som utförts av de nordiska revisionsmyndigheterna är i överensstämmelse med tidigare nämnt beslut.

IFAC är de auktoriserade revisorernas internationella organisation. IFAC har arbetat för samordning av arbetsmetoder och utformningen av standarder i samband med revision på den privata marknaden. Organisationen är av stor betydelse när det gäller internationellt samarbete på revisionsområdet. Några kommittéer arbetar på organisationens vägnar. En av dessa är PSC (Public Sector Committee).

Denna kommitté PSC arbetar med utformningen av standarder i samband med revision inom staten, dvs revision av statliga eller halvstatliga organ. Inom dessa organ går det för det mesta inte att mäta resultat av verksamhet utifrån enbart över- eller underskott. Därför behövs andra indikatorer för att mäta om resultat kan anses acceptabla.

Till § 6. Rapporteringssätt

Respektive revisionsmyndighet sänder senast den 15 maj en sammanfattning av resultatet av det gångna årets revision av institutioner, projekt m.m. till Rigsrevisionen i Köpenhamn att användas i deras årliga rapport till Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet om revisionen av ministerrådets verksamhet.

Till § 7. Utformning av avrapportering

Ren revisionsberättelse avges såvida revisorn kunnat försäkra sig om att bokslut och årsredovisning inte innehåller väsentliga fel eller brister och då det inte finns anledning till anmärkning mot ledningen.

Då invändning görs i revisionsberättelsen skall orsakerna till detta tydligt anges. Förutom invändning kan i revisionsberättelsen intagas precisering och sådan väsentlig tilläggsinformation som revisorn anser vara nödvändig.

Mindre påpekanden och brister antecknas i en separat PM, protokoll, rapport eller motsvarande dokument. Revisorn (revisionsmyndigheten) avgör själv om distributionen av dessa dokument enligt i domicillandet gällande praxis.

Ett exempel på ren revisionsberättelse för en nordisk institutions årsräken-skaper bifogas (Bil 2). Revisionsberättelse för övriga förekommande organisationsformer bör utformas på likartat sätt.

Rapport om utförd förvaltningsrevision utformas enligt i domicillandet gällande praxis.

Till § 8. Ikraftträdande

Reglementet skall tillämpas vid granskningen av bokslut och årsredovisning för 1998. I tillämpliga delar bör reglementet kunna tillämpas så snart det beslutats. Samtidigt upphör Internordiska revisionsordningar, fastställda den 5 juni 1978, och Retningslinjer for revision av fællesnordiske institutioner, projekter m m, fastställda den 26 juli 1979, att gälla.

Bilagor

  1. Förslag till instruktion för privata revisorer anlitade för revision av Nordiska Ministerrådets institutioner
  2. Exempel på ren revisionsberättelse för en nordisk institutions årsräkenskaper

Bilaga 1

Förslag till Instruktion för privata revisorer anlitade för revision av Nordiska Ministerrådets institutioner

1. Revisionen utförs av en auktoriserad (statsautorisert) eller godkänd (registrert) revisor.

2. Revisionen utförs enligt god revisionssed.

Vid revision kontrolleras att institutionens räkenskaper ger en rättvisande bild av dess ekonomiska verksamhet. Vidare skall revisorn göra en kritisk kontroll av de ekonomiska dispositionerna.

3. Den reviderade institutionen skall ge revisorn all relevant upplysning som behövs för att kunna bedöma räkenskaperna. Institutionen skall ge revisorn möjlighet att kunna utföra den revision som hon finner nödvändig och skall sörja för att revisorn får de upplysningar och bistånd som hon anser nödvändiga för utförandet av revisionen.

4. Revisorn skall föra revisionsprotokoll. I protokollet skall rapporteras om hur revisionsarbetet har utförts samt alla väsentliga upptäckter som har lett till anmärkning. Speciellt skall upplysning finnas om revisorns iakttagelser av institutionens interna kontroll. Vidare skall revisorn upplysa om institutionen har använt mottagna offentliga medel i enlighet med de angivna förutsättningarna och villkoren.

5. Revisorn avger revisionsberättelsen till den reviderade institutionens styrelse/ledning med kopia till den ansvariga revisionsmyndigheten, den danska revisionsmyndigheten och till Nordiska Ministerrådets sekretariat.

Den ansvariga revisionsmyndigheten skall ha tillgång till revisorns arbetspapper.

Bilaga 2

Exempel på ren revisionsberättelse för en nordisk institutions årsräkenskaper:

REVISIONSBERÄTTELSE

Till styrelsen för AA

Revisionsmyndigheten/revisorn har reviderat AA:s räkenskaper för 19xx i enlighet med Internordiskt revisionsreglemente. Årsräkenskaperna, som består av resultaträkning, balansräkning och noter, har avgivits av AA:s styrelse, som är ansvarig för dem.

Revisionen har utförts i överensstämmelse med allmänt vedertagna revisionsprinciper och har genomförts i avsikt att styrka att det inte finns några väsentliga fel eller brister i årsräkenskaperna. I överensstämmelse med god offentlig revisionssed har Revisionsmyndigheten/revisorn granskat underlag och dokumentation avseende de i årsräkenskaperna intagna beloppen och övriga upplysningar. Revisionsmyndigheten/revisorn har i samband härmed tagit ställning till institutionens redovisningsregler och gjorda ekonomiska dispositioner samt bedömt om informationen i årsräkenskaperna är fullständig och uttömmande.

Revisionen har inte föranlett någon invändning. (Formuleringen kan utgå eller omformuleras enligt praxis i domicillandet)

Det är Revisionsmyndighetens/revisorns uppfattning att årsräkenskaperna är upprättade i överensstämmelse med gällande regelverk inklusive av Nordiska Ministerrådet utfärdade föreskrifter och att räkenskaperna ger en rättvisande bild av AA:s resultat för 19xx och ekonomiska ställning den 31 december 19xx.

B-stad den yy månad 19xx

Revisionsmyndigheten/Revisorn

NN MM

Kontakt

Mette Matthiasen

Direktionssekretariatet